Målet för bedömningen är att stödja elevens lärande. Lärarna på Ekenäs högstadieskola har gjort en målbeskrivning för bedömningsarbetet på vår skola utgående från lagstiftning och läroplan.
Bedömningskulturen i Ekenäs högstadieskola - en målbeskrivning
Bedömningskulturen vid Ekenäs högstadieskola kännetecknas av mångsidig bedömning som stödjer lärande. Bedömningen sker i växelverkan mellan lärare och elever:
en uppmuntrande och sporrande atmosfär - det är ok att våga försöka och göra fel,
arbetssätt som synliggör mål och framsteg - eleven vet vad hen kan och vart hen är på väg,
formativt grepp som handleder eleven framåt - feedback och feedforward,
rättvis, etisk och mångsidig summativ bedömning.
Den handledande, formativa bedömningen under studiernas gång uppmuntrar eleven till lärande och utvecklar elevens färdigheter i självbedömning. Den summativa bedömningen i läsårsbetyget sammanfattar elevens kunnande i de olika ämnena.
Bedömningen av arbete gäller elevens förmåga att planera, genomföra och analysera sitt arbete. Vidare tas i beaktande hur ansvarsfullt eleven arbetar och hur hen fungerar i samarbete med andra. Bedömningen av arbete ingår i bedömningen av läroämnet.
Den formativa bedömningen är kontinuerlig. Målen synliggörs och i arbetsprocessen kan ingå följande steg:
eleven gör ett första försök,
själv- eller kamratbedömning i förhållande till målen,
eleven förbättrar arbetet,
läraren ger respons i förhållande till målen,
eleven gör slutliga finjusteringar i arbetet,
läraren bedömer arbetet med vitsord.
Som stöd i arbetet används målen i läroplanen, som t.ex. kan konkretiseras i lärandematriser eller taxonomier.
Den summativa bedömningen är individuell, dvs. elevens kunnande ställs i relation till målen i läroplanen. Bedömningen görs inom olika områden av lärandet och i olika lärsituationer såsom
timaktivitet och arbete i klass,
inlämningsarbeten och projekt,
laborationer och konkret utförande av uppgifter,
presentationer, föredrag och annan framställning,
muntliga prov,
skriftliga prov.
I årskurs 7 betonas arbetsprocessen i bedömningen. I årskurs 8 läggs allt större vikt vid kunskapsmål. I årskurs 9 sker bedömningen enligt kriterierna för goda kunskaper i läroplansgrunderna (LP 2014, Utbildningsstyrelsen).
Alla lärare deltar i bedömningen av elevens uppförande.
Bedömning under läsåret
Eleverna får respons i studierna av respektive ämneslärare. I den formativa bedömningen ingår ett utvärderingssamtal, som klassföreståndaren håller med elev och vårdnadshavare. Eleven får ett mellanbetyg.
Målet med utvärderingssamtalet är att synliggöra elevens lärande och ge en bild av hur eleven allmänt upplever skolgången samt enas om hur eleven, vårdnadshavaren och lärarna kan stödja varandra i elevens lärande. Målet är att eleven i åk 9 leder samtalet om sitt lärande.
Mellanbetyget är en summativ översikt av studierna fram till bedömningstidpunkten där respektive ämne bedöms med siffror. Avsikten med sifferbedömning under läsåret är att eleverna ska få en realistisk bild av sina kunskaper och färdigheter inför val av studieinriktning efter avklarad grundläggande utbildning.
Summativ bedömning vid läsårets slut: läsårsbetyg och avgångsbetyg
I läsårsbetyget för åk 7-8 bedöms elevens framsteg i studierna under hela läsåret. I åk 9 ges inget särskilt läsårsbetyg då EHS följer principen om kontinuerlig bedömning och eleverna erhåller avgångsbetyg. Slutbedömningen i ett ämne kan ske redan i åk 7 eller åk 8 beroende på timfördelning eller elevens val.
Slutvitsordet efter avslutad grundläggande utbildning bildas inte som ett medeltal av tidigare års vitsord utan grundar sig på elevens kunskapsnivå i relation till de nationella kriterierna för slutbedömning.